Problemet med ”fake news” är inte ditt eller mitt

Efter att Donald Trump vann presidentvalet har man från etablissemangets sida försökt att få folk att tro att han vann valet på grund av felaktig information – på grund av så kallad ”fake news”; falska nyheter. Ett exempel på detta är att Vladimir Putin skulle ha påverkat valutgången genom att sprida desinformation, vilket har visat sig vara rena spekulationer – sanningen är att etablissemanget helt enkelt inte har kunnat acceptera att Donald Trump vann på ett demokratiskt vis, eftersom de hade en så stark tro på att det var omöjligt.

”Problemet” med ”fake news” har sedan spridit sig till Sverige, där det svenska etablissemanget, under förevändningen att de vill ”skydda oss”, har börjat prata om att exempelvis censurera det som skrivs på Facebook. Vår kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke skrev i Expressen att ”Om inte Facebook klarar av att ta ansvar för innehållet på sajten kan det bli aktuellt med tvingande åtgärder”. Tyvärr är det inte bara delar av regeringen som tycker att censur är en bra idé, vi har också kulturmarxister som Jonas Gardell, som kommer med ogenomförbara förslag på hur det skall gå till.

Det egentliga problemet för etablissemanget är inte att informationen är felaktig – även om den naturligtvis är det ibland – problemet är att en viss del av informationen inte passar in i den bild av verkligheten som de vill ge befolkningen. Det så kallade ”problemet” är inte ett problem för befolkningen, det är ett problem för de som sitter vid makten – och när de politiska vindarna nu vänder så börjar desperationen att ta ett allt hårdare grepp om de som styr. Vad skall de göra? Skall vi kanske ha det som i Kina?

”There are an estimated 100,000 people at all levels of government involved in censoring the internet. China utilizes three main approaches: IP blocking, DNS filtering and redirection, and URL and packet filtering.”

Etablissemanget sprider desinformation

Ett utmärkt exempel på att etablissemanget sprider desinformation är att invandringsfrågan har vinklats hårt under många år – fördelarna med invandringen har lyfts fram och både nackdelarna och kritikerna har tystats ned. Ett exempel är det så kallade ”kompetensregnet” som flyktinginvandringen ifrån Syrien skulle föra med sig: många jublade till en början, men det visade sig senare vara en lögn. Ett annat exempel är att flyktingströmmarna inte skulle innehålla några jihadister – detta visade sig vara rent önsketänkande.

Ett annat exempel, som inte ens kan skyllas på okunskap, var när Aftonbladet rapporterade nyheten att det hade stått en beväpnad nazist utanför Alexandra Pascalidous ytterdörr – detta visade sig vara en ren fabrikation. Apropå henne så var det rent skrattretande när hon i TV satt och berättade att Donald Trumps valarbetare delade ut narkotika i fattiga bostadsområden för att folk inte skulle gå och rösta. Uppgifterna visade sig senare vara ett rent påhitt.

Vissa journalister har senare krupit till korset och erkänt att rapporteringen inte alltid varit objektiv.

Mörkläggning är passiv desinformation

Få har väl missat mörkläggningen av alla de sexuella ofredanden och våldtäkter som skedde under festivalen We Are Stockholm, både 2014 och 2015. Det tog närmare att halvår(!) innan informationen nådde ut till allmänheten, och avslöjandet kom från norska Journalisten – hade de inte rapporterat så hade ännu fler tjejer blivit ofredade på årets festival, eftersom säkerheten förmodligen inte hade skärpts.

Hur skall man kunna veta vad som är sant?

Eftersom mainstreammedia och vår så kallade ”Public Service” i åratal har stämplat konservativa åsikter som ”högerextrema”, och detta undermedvetet har satt sig i folks medvetanden, så bär det nog emot för många att klicka på en länk som går till exempelvis Nyheter Idag – för många är avsändaren viktigare än informationen. En organisation som etablissemanget däremot gärna refererar till är den vänsterextrema organisationen Expo, där nyckelpersoner (som exempelvis Tobias Hübinette) har varit aktiv i det våldsbejakande Antifascistisk Aktion (AFA) – en organisation som är känd för att misshandla och förfölja sina meningsmotståndare. En annan nyckelperson inom Expo, Stieg Larsson, var en man som under en period 1977 befann sig i Eritrea, där han bland annat lärde ett kompani kvinnliga gerillasoldater att skjuta med granatkastare – men sådana fakta lyfts naturligtvis aldrig fram…

Den som vill få en så rättvis bild som möjligt måste naturligtvis hämta information från flera källor. Här är några svenska:

…och några på engelska:

Problemet med ”fake news” är inte ditt eller mitt – det är etablissemangets. Ditt och mitt problem är att lista ut vad som är sant.

Gott nytt år!

0
Det här inlägget postades i Politik, Public service och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

nitton − sjutton =